”Varken ni eller vi kan rå för geografin” sade Sovjetledaren Josef Stalin till Finlands chefsförhandlare J.K. Paasikivi hösten 1939 inför vinterkriget.

Geografin har placerat Finland i gränslandet mellan öst och väst, och det har satt sin prägel på hela historien. I början av 1800-talet anknöts Sveriges östra riksdel till det ryska kejsardömet för ett drygt århundrade. Under största delen av 1900-talet gick gränsen mellan den kommunistiska östern och de västliga samhällssystemen just vid Finlands östgräns. Beroende på de politiska konjunkturerna har Finland ibland lutat år väst, ibland åt öst. ”Från att ha varit västerns utpost borde Finland nu bli österns”, skall Finlands dåvarande president, marskalk Mannerheim, enligt J.K. Paasikivis dagboksanteckningar ha sagt våren 1945.

Finlands politiska balansgång invid järnridån under kalla krigets tid förtjänar uppmärksamhet. Samtidigt utvecklades det fattiga jordbrukslandet Finland till ett av världens rikaste länder, enligt den nordiska välfärdsstatsmodellen.

Sommaren 2022 tog Finland det avgörande steget in i en västlig militärallians, till att igen bli västerns utpost mot öst. De utrikespolitiska lärosatser som formulerades efter andra världskriget har förpassats in i historiens glömska. Men geografin har ingen ändrat på.

Gränsland vill ge en översikt av Finlands historia och samhällsutveckling under de två senaste århundradena för alla som vill fördjupa sin kännedom om hur vi kommit dit vi befinner oss i dag. Boken är uppgjord enligt det finländska gymnasiets nya läroplan 2021, och är avsedd att användas såväl som en kursbok i det obligatoriska studieavsnittet om Finlands historia som en fördjupningsbok för de gymnasister som förbereder sig för ämnesrealprovet i historia. Men Gränsland erbjuder en nyttig översikt för vem som helst som vill repetera och fördjupa sin kännedom om Finlands historia. Boken är skriven för en finlandssvensk läsarkrets, vilket syns också i det rika bildmaterialet – med mer än 250 foton – och i vissa fördjupningsrutor om ämnen med speciellt finlandssvensk relevans.

Bokens huvudkapitel är sex stycken:

1. Finland blir till Finland
2. Den svåra vägen till självständighet
3. Det självständiga Finlands första årtionden
4. Finland i andra världskriget
5. Finland i kalla krigets värld
6. Samhälleliga och ekonomiska strukturförändringar

Faktarutor bland annat om

• Ett nytt Finland eller två Sverige?
• Vardagslivet i ståndssamhället på 1800-talet
• Eugen Schauman – terrorist eller frihetshjälte?
• Varför tog de finländska arbetarna till vapen?
• Hur kunde Finland klara vinterkriget?
• De baltiska republikernas öden
• Inrikespolitisk balansgång i Sovjets skugga
• Presidentvalet 1956
• Finlandiseringen
• Kekkonen-tiden utvärderad
• Den finländska skolan – en förebild?
• Kön och sexualitet i fokus